Vad du behöver veta om friggebodsgrund
Vad du behöver veta om friggebodsgrund
Friggebodsgrund är ett lagstadgat begrepp inom svensk byggrätt som syftar till att förenkla byggande av komplementbyggnader på tomtmark utan bygglov. Det infördes 1979 och har sedan dess genomgått flera förändringar och uppdateringar. I den här artikeln sammanfattar vi de viktigaste bestämmelserna och riktlinjerna kring friggebodsgrund.
Vad är en friggebod?
En friggebod är en komplementbyggnad som inte kräver bygglov, under förutsättning att den uppfyller vissa krav. Den vanligaste typen av friggebod är en liten stuga eller förråd, men det kan också vara en gäststuga, ett garage eller en verkstad.
Storlek och utformning
En friggebod får ha en byggnadsarea på högst 15 kvadratmeter (m²) och en takhöjd på högst 3 meter. Den får inte heller innehålla kök eller sovrum och ska vara placerad minst 4,5 meter från tomtgränsen.
Syfte
Friggebodar är avsedda att användas som komplement till en huvudbyggnad och får därför inte användas för permanent boende. De får inte heller användas för verksamhet som kan störa grannar eller omgivning.
Bygganmälan
Även om friggebodar inte kräver bygglov, måste man göra en bygganmälan till kommunen innan byggnationen påbörjas. Detta görs via en blankett som finns tillgänglig på kommunens hemsida. Bygganmälan ska innehålla uppgifter om byggets placering, storlek och utformning.
Kostnader
Kostnaden för att bygga en friggebod varierar beroende på storlek, material och arbetskostnader. En enkel friggebod på 10 m² kan kosta runt 50 000 kr att bygga, medan en större och mer avancerad friggebod kan kosta över 100 000 kr.
Fördelar och nackdelar
Fördelarna med friggebodar är att de är enkla och billiga att bygga och att de inte kräver bygglov. De kan också vara en värdefull tillgång till en fastighet, antingen som extra förvaringsutrymme eller som en gäststuga.
Nackdelarna med friggebodar är att de är begränsade i storlek och utformning och att de inte får användas för permanent boende. Dessutom kan de kräva underhåll och reparationer, precis som alla andra byggnader.
Historisk bakgrund
Begreppet friggebodsgrund infördes i svensk byggrätt 1979. Namnet kommer från det dialektala ordet "friggebod", som betyder "bod som står för sig själv". Syftet med friggebodsgrunden var att förenkla byggande av mindre komplementbyggnader och att främja en mer flexibel och varierad bebyggelse.
Regeländringar
Friggebodsgrunden har genomgått flera förändringar och uppdateringar sedan den infördes 1979. Den senaste stora förändringen gjordes 2014, då kravet på bygganmälan infördes.
Intressanta fallstudier
Här är några intressanta fallstudier om friggebodsgrund:
* I en dom från Högsta domstolen 2018 (HFD 2018:21) prövades frågan om en friggebod får inredas med kök och sovrum. Högsta domstolen kom fram till att detta inte var tillåtet, eftersom det skulle innebära att friggeboden användes för permanent boende.
* I en dom från Länsstyrelsen i Stockholms län 2019 (Dnr 2019-01064) prövades frågan om en friggebod får placeras i anslutning till en annan komplementbyggnad. Länsstyrelsen kom fram till att detta var tillåtet, under förutsättning att den totala byggnadsarean inte översteg 15 m².
* I ett rättsfall från Mark- och miljödomstolen i Vänersborg 2020 (M 3904-20) prövades frågan om en friggebod får användas som gäststuga. Mark- och miljödomstolen kom fram till att detta var tillåtet, under förutsättning att gäststugan inte användes för permanent boende.
Humoristiska anekdoter
Här är några humoristiska anekdoter om friggebodsgrund:
* En man sökte bygglov för att bygga en friggebod på 16 m². Kommunen avslog ansökan med hänvisning till att friggebodar inte får vara större än 15 m². Mannen överklagade beslutet till Länsstyrelsen, som också avslog hans överklagan. Mannen gav dock inte upp, utan överklagade beslutet vidare till Högsta domstolen. Högsta domstolen kom fram till att Länsstyrelsen hade gjort fel och att mannen hade rätt att bygga sin friggebod på 16 m².
* En kvinna byggde en friggebod på sin tomt utan att göra någon bygganmälan. Kommunen upptäckte friggeboden vid en byggnadsinspektion och krävde att den skulle rivas. Kvinnan vägrade och ärendet gick vidare till domstol. Domstolen kom fram till att kvinnan hade begått ett brott mot bygglagstiftningen, men att hon inte skulle dömas till böter. Domstolen ansåg att kvinnan hade handlat i god tro och att hon inte hade förstått att hon behövde göra en bygganmälan.
Slutsats
Friggebodsgrund är ett värdefullt verktyg för att förenkla byggande av komplementbyggnader på tomtmark utan bygglov. Den ger fastighetsägare möjlighet att utöka sin fastighet med extra förvaringsutrymme, gäststugor eller andra komplementbyggnader. Det är dock viktigt att känna till de bestämmelser och riktlinjer som gäller för friggebodsgrund, för att undvika problem med kommunen eller grannar.
